GLAPPET
AI Swedens kartläggning av sektorn, publicerad i november 2024, hittade AI-initiativ i 263 av Sveriges 290 kommuner, nio av tio, och då räknas allt från ett enda utbildningstillfälle till teknik i drift. Betydligt färre kör det i den dagliga verksamheten, och mönstret återkommer hos myndigheter och regioner: utredningar, piloter och strategier som aldrig når fram till handläggarens skärm.
Riksrevisionen granskade i sin rapport från april 2025 1 094 statliga digitaliseringsprojekt som drevs mellan 2013 och 2024. Trettioen av dem lades ner utan resultat, till en kostnad av 1,6 miljarder kronor, och hälften av alla projekt överskred budget eller tidplan.
Det vanligaste misslyckandet är inte dramatiskt. Det är en investering som stillsamt dör i en byrålåda.
När offentliga verksamheter själva får peka ut bromsarna återkommer samma tre: rättslig osäkerhet, kompetensglapp och ett svagt förhandlingsläge mot leverantörerna. Vår modell är ett direkt svar på alla tre.
Den rättsliga osäkerheten möts med en sansad och kontrollerad läsning av reglerna, och med ett beslutsunderlag som håller syftet på plats. Kompetensglappet möts från ledningsgruppen och nedåt.
Förhandlingsläget möts med oberoende: vi har inga partnerprogram och ingenting att sälja er utom själva rådgivningen, så vi sitter på er sida av bordet.
Fast pris, fast omfattning, och vi bär överdraget. Det är vårt svar på Riksrevisionens iakttagelser.
REGLERNA
Offentliga aktörer bär strängare skyldigheter enligt AI-förordningen än privata: registrering i EU:s databas innan systemet börjar användas, informationsskyldighet mot de enskilda som berörs och mot arbetstagarrepresentanterna, och en konsekvensbedömning för grundläggande rättigheter, FRIA, innan ett högrisksystem används första gången.
Datumen och detaljerna står på vår sida om AI-förordningen. Principen att hålla fast vid är att skyldigheterna knyter an före användningen, inte efter.
Det här är inte papper för papprets skull. I en statlig myndighets modell för att välja ut vab-ärenden till fuskutredning löpte en kvinna som inte hade gjort något fel mer än 1,7 gånger så stor risk att felaktigt pekas ut som en man som inte heller hade gjort något fel. Det är vad Svenska Dagbladet och Lighthouse Reports kom fram till i november 2024, på data som Inspektionen för socialförsäkringen lämnat ut. Tillsyn följde, och systemet avvecklades. Det är precis den skada en konsekvensbedömning för grundläggande rättigheter finns för att fånga, och den inträffade ändå.
Lärdomen är inte rädsla. Den är att bedömningen måste göras på riktigt, av människor som förstår både handläggningen och data.
AI-förordningen är EU-rätt, och varje medlemsstat utser sina egna tillsynsmyndigheter. Sverige har inte gjort det färdigt: Post- och telestyrelsen har ett tillfälligt uppdrag som nationell behörig myndighet till och med den 31 december 2026, och en utredning har föreslagit myndigheten för den permanenta rollen.
Integritetsskyddsmyndigheten täcker AI som behandlar personuppgifter. Dess tillsyn av en regions AI-tjänst för transkribering, inledd i maj 2026, vilar på dataskyddsrätten och inte på AI-förordningen. Det är där trycket landar först.
För högrisksystem ni redan kör finns en övergångsbestämmelse, men den har en bakre gräns: en offentlig aktör ska ha dem i överensstämmelse senast den 2 augusti 2030 oavsett vad. Läs det som planeringstrygghet, inte som ett skäl att vänta. Nya system följer den vanliga kalendern.
VÅR HÅLLNING
Regelefterlevnad är en förmåga i verksamheten, inte ett dokument. Köper ni en konsekvensbedömning ni inte kan driva har ni köpt en pärm.
FYRA LEVERANSER, ALLA AVGRÄNSADE
Fast omfattning, fast pris, och oftast möjlig att köpa som direktupphandling. Två vägar in: ni körde en pilot som stannade, eller ni har inte börjat. Det ni får är ett beslutsunderlag som både er ledning och era jurister kan stå bakom.
Byggt mot produktionskriterier, kört till det håller, och överlämnat till er: kod, dokumentation, utvärderingsramverk, upplärda ägare. När vi lämnar går ingenting sönder.
Riskklassificering, beredskap för registrering, och konsekvensbedömningen byggd som en process i verksamheten som er förvaltning själv kan köra, inte som en pärm. Säljs som ett försprång, aldrig som panik.
Ledningssessioner som Ampliro håller i ledningsgruppen. Rollspecifika program för medarbetarna genom AI Utbildningscentrum, vår utbildningsverksamhet. Skyldigheten att främja AI-kompetens börjar där ansvaret ligger.
Vi har arbetat med team hos
BELÄGG
Vårt arbete i sektorn omfattar en AI-förstudie för Arbetsgivarverket, och strategi och utbildning hos myndigheter, kommuner, domstolar och statliga bolag. Den konsult som leder ert uppdrag är den som levererade dem.
UPPHANDLING
Tröskelvärdena för upphandling sätts nationellt inom EU:s ramverk. I Sverige dimensioneras analysen normalt så att den går att köpa som direktupphandling, så att ni kan börja utan en annonserad upphandling.
Större uppdrag går via avrop på ramavtal eller öppna upphandlingar, och det beslutsunderlag vi lämnar över är skrivet för att hålla i en upphandling: tydliga krav, tydligt ägarskap.
Otydliga krav är en av de felkällor Riksrevisionen oftast pekar ut, så vi behandlar kravkvalitet som en del av leveransen och inte som en efterhandsfråga.
En sak till som upphandlingsfunktioner uppskattar: Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, har varnat för att leverantörspartnerskap kan sitta illa ihop med upphandlingsreglerna. Vi har inga partnerprogram, så den frågan uppstår aldrig med oss. Fast pris. Vi bär överdraget.
FRÅGOR
Konsekvensbedömningen för grundläggande rättigheter, FRIA, ska göras innan ett högrisksystem används första gången och sedan hållas levande när systemet ändras. Artikel 27 i AI-förordningen binder offentligrättsliga organ och privata aktörer som tillhandahåller offentliga tjänster, och därutöver varje tillhandahållare, alltså den som använder systemet i sin verksamhet, när det gäller kreditvärdighetsbedömning eller prissättning i liv- och sjukförsäkring. Kritisk infrastruktur i bilaga III punkt 2 är undantagen. Kravet gäller från den 2 december 2027. Vi bygger bedömningen som en process i verksamheten med namngivna ägare, inte som ett engångsdokument.
En offentlig aktör ska enligt artikel 111.2 i AI-förordningen ha sina befintliga högrisksystem i överensstämmelse senast den 2 augusti 2030, och den fristen är ovillkorlig. Lättnaden som är knuten till att lämna ett system väsentligt oförändrat gäller andra tillhandahållare, inte myndigheter. Nya system följer den vanliga kalendern, alltså den 2 december 2027 för bilaga III och den 2 augusti 2028 för bilaga I.
Kravet att data stannar inom EU utesluter inte AI för en myndighet, det utesluter vissa lösningar. Modellval, drift och arkitektur är designbeslut vi fattar med era krav som ramar, inklusive drift inom EU och lösningar i egen miljö där det är motiverat. Integritetsskyddsmyndigheten är också den myndighet som hittills har granskat AI i Sverige, och den tillsynen vilar på dataskyddsrätten. Datasuveränitet är ett krav vi konstruerar för, inte ett hinder.
En AI-pilot som har stannat är den vanligaste utgångspunkten vi ser i offentlig sektor, och den ena av två ingångar till AI-mognadsanalysen. Vi undersöker varför den stannade: data, integration, styrning eller införande. Ni får antingen en avgränsad väg till daglig användning eller en ärlig rekommendation att lägga ner. Analysen har fast omfattning och fast pris.
Ett leverantörsberoende byts inte mot ett annat, eftersom allt vi bygger överlämnas till er: kod, modeller, dokumentation och utvärderingsramverk. Dokumentationen skrivs så att vilken kompetent partner som helst kan föra den vidare, även en som inte är vi. Den bär också er egen redovisning av efterlevnad, vilket spelar roll så länge inga harmoniserade standarder under AI-förordningen är publicerade. Inget löpande avtal krävs.
En mindre kommun eller en avgränsad myndighet är precis vad AI-mognadsanalysen är byggd för, där en generaldirektör eller en digitaliseringschef faktiskt har mandatet och beslutsvägen är kort. Omfattningen sätts efter er storlek och inte efter en mall, och arbetet mäts i veckor. De största myndigheternas fleråriga upphandlingscykler är en annan värld, och sällan vår.
Det första steget går normalt att direktupphandla. AI-mognadsanalysen dimensioneras för att rymmas under tröskelvärdet, så arbetet kan starta utan en annonserad upphandling. Större uppdrag går via avrop på ramavtal eller öppen upphandling, och det beslutsunderlag vi lämnar över är skrivet för att hålla i en upphandling: tydliga krav och tydligt ägarskap. Vi har inga partnerprogram och säljer ingen teknik vidare, så den fråga om leverantörsbindningar som Myndigheten för digital förvaltning har varnat för uppstår aldrig med oss.
INSIGHTS
Vilka omfattas av NIS2 avgörs av sex bestämmelser, och bedömningen ligger på verksamheten själv. Storlekströskeln kan falla åt två håll, och väsentlig eller viktig svarar på en annan fråga.
Läs analysen
CLOUD Act följer leverantörens rådighet över uppgifterna, inte serverns adress. Det avgörande är inte den amerikanska lagen utan vilken av verksamhetens egna regler som är strängast.
Läs analysen